Nu kan det vara på tiden att bli lite allvarlig och visa att det finns en seriös sida hos såväl mig som hos min vän fotografen. Hon ger mig en puff framåt när jag slöar till. Skickar en bild och säger lite uppmuntrande: "Försök skriva om det här om du inte kan hitta på något själv." Fotografer inspireras inte bara av naturens skönhet utan kan plåta av de mest underliga saker och det blir resultat. Stora författare behöver inspiration och kända skalder hade på sin tid en sångmö. Bellman spelade på luta och sjöng om Ulla Winblad, Birger Sjöberg gjorde samma sak om Frida och allas vår Evert Taube blev lyrisk av Carmencita. Nu tror jag inte att det är många nutidsmänniskor som vare sig läser eller sjunger de båda första lyrikernas visor men Taube står sig till vidare. Men hur och av vad en bloggare skall bli inspirerad och kunna förnya sig vet jag inte. Därför blir det ett foto som vanligt. Dagens bild skulle till och med ha passat som illustration till Bellmans "Fjäriln vingad syns på Haga" och en gång hade jag en bild på mig och en sopkvast och den skulle Birger Sjöberg mycket väl kunnat använda till "Frida i vårstädningen." Jag är ingen författare. Jag är en bloggare som bara skriver och hasplar ur mig en massa ord. Därför är jag nöjd med dagens bild och det skulle Bellman också ha varit. Han bloggade visserligen inte utan skrev poesi och epistlar för det gjorde man på hans tid. Bojan