Om man läser tidningarna så får man reda på både det ena och det andra. Jag har en viss svaghet för det vetenskapliga. Inte så att jag begriper allt vad jag jag läser men det inger en viss respekt att kunna svänga sig med uttryck som ligger i tiden. Terapi till exempel är väldigt populärt och det är inne att gå till en som läker trasiga själar. Vanlig terapi vet ju alla vad det betyder. Sen kom det kognitiv terapi och då måste jag läsa på och blev väl så småningom bekant med det konstiga ordet. Nu har det tillkommit ytterligare en ny sorts terapi och den bör man nog lite till mans lära sig lite om. Fackmännen säger "compassion focused therapy." Det låter alldeles för invecklat för vanligt folk men i den artikel jag läste var författaren klok nog att också tala om vad det betydde och det var inte så svårt när man använde svenska språket. Det är helt enkelt att man skall göra livet lite lättare genom att vara snäll mot sig själv. Man skall gilla att få beröm också. Om vi alla går in för det så blir det ju en strid mot "jantelagen" och den kan man gott leva utan. Man skall också sluta upp att skämmas för dumheter man gjort och det blev jag särskilt glad över att få slippa. Den här sortens terapi är kanske någonting för mig för jag blir förfärligt skamsen när jag "trampar i klaveret" och vill nästan sjunka under jorden. Jag skriver ju en massa trams också och försöker vara lite märkvärdig. Det tänker jag inte sluta med men om jag prövar den här nya terapin så kanske jag blir så snäll mot själv att jag rent av säger:"hurra vad jag är bra" och då har jag kanske gått för långt. Bojan