Jag visste inte att man kunde använda träskor som prydnad och inte heller kunde jag ana att träskon skulle bli populär och kosta flera hundra kronor att köpa. I min barndom var träskor för fattigt folk som inte hade råd att köpa riktiga skor eller kängor. Jag och de andra ungarna hade kängor på vintern och på sommaren så hade vi sandaler eller lite finare skor utan skaft som vi kallade för lågskor. Då var vi riktigt fina. Vi slapp också att springa barfota och tyckte synd om barfotabarnen som måste tvätta fötterna vareviga kväll. Min mor hade minsann inga kängor när hon var barn utan hon fick klappra omkring i träskor sommar som vinter. Hennes kallades för "träbonnar". Bonnar är skånska och betyder bottnar och träskor är faktiskt en skånsk specialitet. Man tillverkade dem mest av alträ och från början var de helt av trä men numera är ovandelen av skinn som kan vara bemålat med blommor och blad. Jag har haft ett enda par träskor i mitt liv och de hade jag på landet. Men de ville liksom aldrig följa med fötterna och skavde gjorde de också så jag slet aldrig upp dem och någon vän av träskor blev jag aldrig. Det var synd att jag slängde dem för jag ser på min vän fotografens bild att de kan återanvändas när de tjänat ut som fotbeklädnader. Men jag tänker inte köpa nya för att sätta blommor i. Bojan