Den senaste tiden har det skrivits mycket om förtal, det vill säga att tala illa om sin nästa. Detta ord användes förstås inte och det borde jag inte heller göra när det heter medmänniska. Nu har förtalet kommit ut på nätet och det är illavarslande. Förr "pratade man bakom någons rygg" eller "ärekränkte" honom. Sådant kunde man bli åtalad för men nu är det ingen som vet hur man skall hantera nätförtalet, inte ens "Uppdrag granskning." Förr gick det lite enklare till men förtala folk och "skvallra har man gjort i alla tider så det är ingenting nytt. Man mobbade skolungar även då, men då var det "skvallerbyttor" som var elaka och hånade någon stackare till skolkamrat och denne blev kallad för "hackkyckling" och hade det väldigt ledsamt och blev utfrusen ur gemenskapen."Skvallerkäringar" fanns det i stad och på landet. I staden kunde man hålla utkik och nosa upp hemligheter om man hade en "sladderspegel" till hjälp, Då satt man bakom gardinen och allt som skedde på gatan återspeglades från höger och vänster och rakt fram. Allt noterades och och ingenting undgick det vakande ögat. Eftersom kvinnor sällan yrkesarbetade hade den notoriska "skvallertanten tid och tillfälle att föra hemligheterna vidare på kafferep och syjuntor, Gissa om det pratades och tisslades och tasslades så det stod härliga till. Stackarna som förtalades var det ingen som brydde sig om och det spreds hemligheter vida omkring. Jag tycker att skvaller och förtal är helt förkastligt och den som håller på med sådant föraktar jag. Bojan