Jag har skrivit om bröd tidigare men då handlade det om min barndomsbröd och det man stoppar i sig nuförtiden. Nu skall det handla om någonting helt annat. Min vän fotografen och jag besökte Historiska muséet för en tid sedan när det var Brödfestival. Man fick smakprover och blev nästan mätt. Vi fick också till livs brödets historia och det var intressant värre. Det som syns i bild bakades på Järnåldern. Bakades är nog inte rätt uttryck, Det är mitt smakprov som ligger på hällen för det fanns inga ugnar på den tiden. Degen behövde jag inte göra själv utan jag fick en degklump i handen som jag plattade ut, Det smakade inte mycket för salt var ett obekant begrepp för vikingar och alla andra som levde på den tiden. Det var jästen och surdegen också. Jag tror att brödet liksom de flesta uppfinningar kom till av en slump. Man åt mest gröt och det var säkert någon som var trött på kall gröt som som värmde en klump av den och fick fram det första brödet. Folk hade inte så stora pretentioner på den tiden. Det har man nu och det är ingen måtta på sortimentet i nutidens köplador. Surdegsbröd och bröd bakat stenugnar finns det också, Jag gillar fiberrikt saftigt bröd och undviker det vita näringsfattiga. Svenskarnas älskade sirapslimpa köper jag aldrig för den är inte i min smak. Däremot syndar jag mot hälsoreglerna rätt som det är och stoppar i mig en bulle eller ännu hellre en smaskig bakelse. Lite får man ju unna sig i livet tycker jag, Bojan