Jag tycker om färger, inte de allra grällaste förstås, utan de som lyser upp tillvaron lite grann. Nu har jag läst en hel del om just färger och hur de på något sätt inverkar på oss som travar omkring i den grå vardagen. Gult är t ex glädjens färg och det är ju synd att den missklär mig och hindrar mig från att skina som en liten sol. Vitt är livets färg och det är väl därför som barnmorskor och doktorer oftast ståtar omkring  i vita rockar. Den blå färgen lär symbolisera vattnet och  utstrålar lugn. Jag  gillar blå persedlar och klär mig gärna i himmelsblå toppar. De kanske lugnar ner mig, man kan aldrig så noga veta. De gröna kulörerna framhåller det ungdomliga och glädjerika. Fast ibland kan man säga om en person att han var en riktig "gröngöling," Då menar man inte att vederbörande är en fågel utan att han inte har mycket till rutin att visa upp och är tämligen oerfaren. Av utrymmesskäl kan jag inte hålla på att räkna upp alla regnbågens färger för det skulle ta alldeles för lång tid och för stor plats, men jag kanske tar upp ämnet en annan gång.

Själv är jag mycket förtjust i den röda färgen som sägs vara kärlekens färg. Det må vara hur som helst med den saken men jag tar gärna på mig kläder som är röda för de klär mig, tycker jag. Dessutom har den färgen en riktigt positiv inverkan på mitt humör och det låter väl inte så dumt. Pröva själv men inte om du är rödhårig. Då blir det inte riktigt lika  bra.

Bojan

.