Färger är trevligt och det heter ju att man skall sätta färg på tillvaron, Det försöker jag göra  så gott jag kan. Färger har betydelse för hur man känner, tänker och beter sig, säger vetenskapen. Det är inte utan att jag tycker att det ligger lite i det. Själv gillar jag rött. Den är en varm go färg och jag tycker faktiskt att den klär mig. Jag blir på något sätt gladare i en röd tröja än i en blå dito och att jag ser  glad ut  kan ju ha en positiv inverkan på folk som måste vistas i min närhet. Surpuppor blir aldrig populära och de har säkert aldrig  hört att den röda färgen står för energi, rörelse, spänning och passion. Det hade jag inte heller én aning om förrän jag läste en artikel om färger. Det är mycket man får reda på om man ger sig tid att läsa annat än det som står i veckotidningar. Den blå färgen lär skapa lugn och det skall jag tänka på när nästa gång jag blir riktigt arg. Tar jag påmig något som är himmelsblått så går ilskan kanske över. Det lär ju vara höjden av elegans att klä sig i svart, men när jag läste att den svarta färgen symboliserar makt, styrka och auktoritet så är den ingenting för mig för jag vill inte dominera min omgivning utan vara lite allmänt sympatisk.

Det finns fler färger att tala om, men dem skall jag spara till en dag då jag inte hittar något samtalsämne

Bojan