Jag skrev förra sommaren i min blogg att jag gjorde ett lovvärt försök att skaffa mig ett par jeans och talade också om att jag misslyckades totalt. Trots att jag besökte en affär som ekiperar lite "rundnätta figurer passade inte ens storlekarna i 20 - serien. Det var ganska nedslående för mitt självförtroende men jag tröstade mig med tanken att jeansen egentligen är arbetsbyxor och vad skulle jag ha sådana till, när jag inte ens sköter grovstädningen hemma längre. Men lite grämde det mig när jag såg andra tanter med större kalaskula än min uppträda i jeans t o m på kalas. Jeansen är i högsta grad ett inneplagg började jag begripa och den som inga har d v s jag var den som var helt ute så länge jag gick omkring i "tantbyxor." Skam den som ger sig och i år gjorde jag ett nytt försök i samma affär den här gången också. Jag provade ett enda par i min rätta storlek. De satt som gjutna. Det var inte mig som det var fel på, Det var affären som förra året försökt få in mig i i jeans för "pinnsmala." Hur sådana modeller kunnat hamna i sortiment för rundnätta är det inte min sak att reda ut, men mitt självförtroende har återvänt och jag har nyligen varit ute och minglat i mina nyinköpta jeans. Nu är jag riktigt inne när jag är ute. Tidlös och elegant eller hur? Bojan